The Iron Age cemetery at Tuna in Badelunda parish, Västmanland, is a complex and unique burial ground used for only 69 graves during a period of roughly 700 years, between 300 - 1050 AC. The individuals buried at Tuna show an impressive variety of gravegods as well as stonesettings formed above the grave. Who where these people that were cremated at Tuna, among the mysterious women in the boats and the rich women in grave X? As we study the graves of the cremated individuals we reach a new understanding of the cemetery; from its social structure down to every individual. Through the analysis of the stonesettings, gravegods and bones we see a how these subjects, when analysed, show a picture of the individuals and social structure of the cemetery.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen.

Titel: TUNA PARK Allt annat än en park- Hur uppfattas varumärket av studenter på Mälardalens högskola?Datum: Den 4:e juni 2008Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi: 15hpFörfattare: Youssef Nasser El- Awad & Samiya Mohamed DirirHandledare: Finn Wiedersheim- PaulAkademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingDenna magisteruppsats behandlar handelsområdet Tuna Parks varumärke som ligger Eskilstuna. Vi fann ämnet intressant då vi båda är intresserade av marknadsföring av varumärken. Tuna Park är ett nyetablerat företag som består av tre delar en galleria, en storhandel och volymhandel centrumledaren Berentsen har även varit samarbetsvillig från början då vi tillsammans kom överens om undersökningsområdet, för att sedan kunna hjälpa företaget att kommunicera ut sitt varumärke på ett effektivt sätt. Det har gjorts två undersökningar en enkät- och en fokusgruppundersökning.

ABSTRACTCitizendialogue in the District of RasboA Case Study in the Municipality of UppsalaAuthor: Camilla ÖstlundSupervisor: Stig MontinThe essay is written inside the scope of Örebro Universitys evaluation of the new organisation in the municipality of Uppsala.The purpose of this essay is to study the citizendialogue in the district of Rasbo. This will be done partly by an examination of how the participants themselvesperceive citizendialogue. Their descriptions are put in relation to deliberative democracy and its critics amongst other. Partly by study how those involved have choosen to put it into practice. The opponents of the reorganization chose to start a non-profit association, Rasbo in co-operation, to carry on local mobilization and it will be compared with other similar groups.

Butiksmarknadsföringens påverkan på konsumenters inköp handlar beskriver en studie som gjordes på ICA Tuna i Lund. Undersökningen genomfördes under en vecka. Tanken var att genom att undersöka utvalda konsumenters kvittion kunna hitta samband till de olika kampanjer som genomförts i butiken under veckan. För att kunna genomföra studien har författarna utvecklat en teoretisk modell som bygger på Kotlers 4 P..

This paper deals with hill-forts located on and directly south of Selaön, in the center of Mälardalen, Södermanland, dated to the late roman period and the migration period. Of special interest is differences and similarities between the forts when it comes to their morphology and the hills where they were built. Furthermore, their landscape has been examined and I have tried to put the hill-forts in relation to any iron age settlements..

This Master thesis is performed at the request of the forest company Mellanskog and the local municipality of Borlänge in Sweden and aims to establish recreational adjusted forest management plan for the areas of Mellsta and Skräddarbacken in Borlänge. In all types of urban forestry it is very important that the management plan are accepted by the general public. To make sure that also these plans of future measures, pass in the public, interview studies have been performed in which the public wishes and interests have been examined and applied in the management plan. To make sure that future measures in the forest may be accepted by the public when the forest harvester enters the woods, it is very important that a well functional work of information has been made. The people living close by the forest shall have been informed a couple of weeks before the time of measures and it must also be good information available that explains what is to be done and why.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden..

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:Var ägde den förkristna kulten rum?Hur gick kultutövningen till på dessa platser?I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats.

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: ? Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de anställda upplever det psykologiska kontraktet i stora och små organisationer. Det psykologiska kontraktet är ett utbyte av löften och åtaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Innehållet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta på det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek då många av de aspekter som är förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsättningar som stora och små organisationer har. Vår studie utförs på ett antal stora och små organisationer där vi genom enkätundersökning undersökt de anställdas upplevelse av det psykologiska kontraktet.